Konsultavtal

Vad är ett konsultavtal?

Ett konsultavtal är ett juridiskt avtal mellan ett bolag och en egenföretagare som bedriver konsultverksamhet eller en enskild individ som bedriver konsultverksamhet för sitt egna bolags räkning. I avtalet fastställs de regler, begränsningar och skyldigheter som ska styra konsultuppdraget. Avtalet benämns i vissa hänseenden som avtal avseende konsulttjänster, frilansavtal, affärskonsultavtal, IT-konsultavtal eller just konsultavtal. 

När ska du använda ett konsultavtal?

Ett konsultavtal används för att anställa en enskild konsult (eller frilansare), vilket kan vara en egenföretagare eller en konsult som ingår konsultavtal för sitt egna bolags räkning. Konsulter anlitas oftast för att de besitter en expertis inom ett specifikt område, och att ett bolag under en viss tidsperiod är i behov av just sådan expertis. En konsult kan t.ex. tas in för installering/programmering/uppdateringar av en viss mjukvara. Inom konsultens uppdrag kan även ligga att utbilda bolagets personal om mjukvaran eller det aktuella systemet. Den flexibilitet som ett konsultavtal erbjuder gör det till en optimal lösning när ett bolag är i behov av en specifik kunskap, och behovet av expertisen inom det aktuella området är begränsat hos bolaget. 

Syftet med detta avtal är att konsulten som tagits in ska vara/agera som en egenanställd eller på annat sätt från bolaget fristående aktör, och inte en som en anställd. Det spelar dock ingen roll att parterna träffar ett konsultavtal om det i realiteten är så att det föreligger en anställning.

Varför är ett konsultavtal viktigt och varför ska du använda ett konsultavtal?

Konsulter är en värdefull tillgång för bolag då de ger ett bolag möjligheten att nyttja specifik kunskap, erfarenhet eller expertis som bolaget inte själva har inom organisationen. Bolaget slipper därtill ägna tid, pengar och kraft på att rekrytera eller lära upp egen personal. 

Ett konsultavtal kan även leda att bolaget får ny kunskap, genom det externa perspektiv som konsulten tar in i organisationen. Detta kan i sin tur leda till interna förbättringar som både kan komma att gynna personalens arbetsvillkor och bolagets kunder. Konsulter blir oftast involverade i samband med olika övergångsperioder där de kan bidra med extra stöd under en expandering, en förflyttning, en omstrukturering, en implementering av nya system och/eller processer, eller vid förvärv osv. En konsult kan komma igång med arbetet från dag ett och kan därför börja addera värde och öka produktivitet utan långa onboardingprocesser. 

Vilka är de vanligaste misstagen som görs i samband med att ett bolag träffar ett konsultavtal?

Från ett bolags perspektiv är det oerhört viktigt att avtalet reflekterar statusen hos den enskilda konsulten - ett bolag bör endast använda detta avtal om det tydliggjorts att uppdraget i själva verket inte är att betrakta som en anställning. 

Immateriella rättigheter skapade av den anställde inom ramen för dennes anställning ägs typiskt sätt av arbetsgivaren/bolaget. Denna regel appliceras dock inte nödvändigtvis när det kommer till relationen mellan en konsult och det anlitande bolaget. Nya immateriella rättigheter som tillkommit som en del av det arbete som konsulten utfört tillfaller vanligtvis  konsulten, om inga särskilda bestämmelser avtalats om. Det är därför av stor vikt att ett bolag som funderar på att ta in en konsult där det kan förväntas att immateriella rättigheter kommer att skapas (såsom marknadsföringsmaterial, mjukvarusystem eller inlärningsmaterial osv.) tydligt reglerar äganderätten till dessa immateriella rättigheter i avtalet. Detta sker genom ett specifikt avsnitt om detta i avtalet där det anges att alla immateriella rättigheter som skapas som en del av konsultavtalet ska tillfalla bolaget.

Det kan vara lockande att inkludera restriktiva förbud efter att konsultavtalet upphört och således begränsa konsultens arbetsmöjligheter efter konsultavtalets upphörande. Sådana begränsningar kan dock innebära att konsultens roll mer blir att likna vid den hos en anställd.